Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Salomo och hans narr Markolfus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kung Salomo satt’ sig allt uppå sin tron.
Han skrek till sin narr: »Jag ger hin i den ron!
Jag dansar ju ur mig båd’ lefver och lunga,
Ändock mina dagar bli mulna och tunga.» –
Markolfus han gick för sin konung att stå:
»Min kung, jag den saken kan icke förstå;
Ett medel jag vet dock, som kanske kurerar.» –
»Så säg det,» sad kungen, »jag promt det proberar.» –
»Du har ju en flotta?» – »Ja, visst har jag det!» –
»Godt! då vill jag föreslå ers majestät,
Att skicka den ut i de kommande veckor,
Att hemta från Ofir guld, apor, borickor.» –
Kung Salomo genast de orderna gaf
Att sätta ut flottan på brusande haf.
Hans storamiraler flux orderna följa,
Och snabbt ilar flottan på brusande bölja.
Till baka från Ofir den länder i hast
Med apor, borickor, papgojor en last.
Upp till residenset de samtlige drifvas.
Strax börjar kung Salomos hjerta att lifvas.
Der passade apor allt upp vid hans bord.
Der utskreko papgojor hvarje hans ord.
Borickor i perlsatta ridsalar blänkte,
De stodo i gyllene krubbor och tänkte.
Men åter steg konungen upp på sin tron
Och skrek till sin narr: »Jag ger hin i den ron!
Mitt hjerta på nytt börjar sörja och ängslas,
Båd’ nätter och dagar af ledsnad jag fängslas.» –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
