Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tal i sällskapet Par Bricole på Barbara-dagen 1837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så är vårt sällskap, I bröder Bricoller!
Sådant vårt syfte i solsken och slask,
Både när restyget för eder håller
Och när det brister i stycken pladask,
Vare sig, att det på ångbåtar gäller
Mäta ett verldshaf, som krämarn ett tyg,
Eller i schäs som jemt guppar och gnäller,
Fara till Midsommarskransen i smyg.
Skummar ock tiden, som nu under hösten,
Tre qvart till fyra med ljusdank till sol,
Drnfvan oss skänker den skönaste trösten.
Hon är vår ledande stjerna vid pol.
Ack! såsom Jonas vårt öde i norden
Är att i hvalfisken hvila en tid
Kusligt och mörkt, tills å nyo kring jorden
Vårsolen sprider sin gyllene frid.
Hu! hvad det stormar, der ångbåtar ligga,
Sqvalpar af isbitar fjerran och när!
Upsala, Norrköping, Vasa och Frigga,
Eder deltagandets gärd jag beskär!
Egde ni P. B. ombord i salongen,
När det bär af på den iskalla sjö,
Tron mig, ej frysa då skulle der mången,
Ej en gång fartygets huttrande mö.
Stopp, stopp! Min tankes inbillning re’n famlar
Vidt ut båd’ styrbord och babord omkring.
Tornet af rimslut pass på, att det ramlar!
Dock det är lappri och gör ingenting.
Limma och glimma och strimma och simma,
Dimma och timma de rimma i hop.
Hvad utaf dessa jag sant kan förnimma
Är, att mot ror rimmar prydeligt stop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
