- Project Runeberg -  Samlade skrifter /
II:384

(1875) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till brodren Kullman den 21 April 1828, då han afflyttade till sitt pastorat i Södertelje

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Re’n sjutti vintrar snögat på mitt hufvud.
I hvarje hår, som än är qvar, likt vinden
I torra stubben, ålderns flägtar pipa.
När slår den stund, då jag också får hvila
Och lägga öfver mig det breda täcket,
Om vintern hvitt, om sommarn rosenblommadt,
Djupt myllad ner i himlens åkerland,
Ett frökorn, sådt på en förhoppningsmorgon? –
Hur skön för femti år se’n var ej verlden!
Hur mägtigt slog ej hjertat då i bröstet!
Hvad värf, hvad mängd af ljusa planer hvälfde
Ej detta hufvud! Full jag ville måla
Det unga lifvets tafla med gestalter
Af kärlek, vänskap, ädelmod och sanning.
Och nu – nu penseln fallit ur min hand.
Blott utkast, icke mer, jag mägtat lemna.
Der uppför lärdomsbacken, krökt inunder
En packa böcker, sträfva ses en yngling,
Och, fastän dagen släckt sin gyllne lampa,
Vid nattens stjernor än han trotsar mödan.
Hvem är han? Det är jag. O, barndoms lekverk!
Ej älskarn högre längtar till sin flicka,
Ej fogeln så till nästet uti skogen,
Som ynglingen till visdomstemplets höjd.
Der står en ann figur med kamlottskapp
Med trindlett anlet och en snöhvit duk.
Han läser ur ett papper för en skara
Af snarkande, helt säfligt och beskedligt.
Uti hans ficka uret höres knäppa.
Så afmätt som hans hjerta. Pannan ej
Ännu är plöjd af sorgen eller tiden.
Hvem är den mannen? Åter jsg är framme.
Men längre bort blir scenen mera liflig.
En liten hydda, röd för femti år se’n,
Med torf till tak, i gröna lindars skuggor,
Med förstuqvist, der regnet plöjt sin fåra...
Hvem står i dörr’n i randig rock med pipa,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cfd/b0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free