Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till brodren Kullman den 21 April 1828, då han afflyttade till sitt pastorat i Södertelje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att kroppen dör, men anden flux ur gruset
Går, Gud vet hvart, till himla och der bidar
I två, tre tusen år, till dess han kommer
Att ta igen sin forna murkna hydda,
Som då bastant sig åter sammanfogar
Ej utaf ler, men finsta eterämnen;
Men anden under tiden skulle vara
Fullkomligt utan all gemenskap, frändskap
Till hvad han här har åtrått eller afskytt! –
Nu vet jag annat. – Bort till Hades ilar
Hvart enda lif, att under långsam pröfning
Igenom eld och luft och vatten renas.
I seklers sekler räcker detta arbet.
En bor i mörker, en i skymning, andre
I dagrandsflamman. Någre åter dväljas
I skogars djup, bland stormar, öde klippor.
Och aldrig någon förr förlossning finner,
Än allt försonadt är, som blifvit brutet,
Och själen tvagits ren från minsta stoftkorn.
Så vandrar girigbuken än bland skatter
Och står och ser på dem i kola mörkret
Med ögon utaf eld och namnlös trånad.
Så får han evigt gå, till dess han lärt sig
Sin dårskap inse och den samma döda.
Så smyger vällusten ännu kring bädden
Af sköna tärnor, plågad och förbannad
Att ej sin onda lusta få förnöja.
Då spritter flickan till och qväljs af drömmar
Och klöser kind i sömnen, höjer verop
Och famnar tomma luften under ängslan.
Nu just på denna stunden måste jag
Ut ur mitt rum en löftesed att fylla,
Som gafs i dag för tretti år till baka:
Att den af vännerne, som sist blir qvar,
Skall på sin födslodag vid sjutti år
Få ifrån andeverlden af de döde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
