Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Min resa till Småland. Fragment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blomma må vi välja eller hvilket träd? Välan! en blommande
apel, emedan jag just nu ser en sådan framför mig.
Hvad sipporna om våren äro bland blomstren, är apeln
bland träden. Jag vet intet sådant, hvilket mera behagar
mitt öga när lärkan hängt sig på luftens träd der uppe, än
detta. Hvilka söta blommor! Hvilka snöhvita eller halft
rosenröda hvalf att gå under! Det är, som små englahufvud
hade satt sig fast vid grenarne. Hvilken vällukt! Och när
de falla dessa blommor, hvilken tjusande kröningsbana under
stammarne! Det förekommer mig med apeln, som hade en
liten engelinna stigit ner och kyst alla grenar och knoppar;
som hade efter hvarje kyss en ros framsprungit med rodnande
läppar.
Det tredje naturriket må vi nu lägga under ögonen.
Det består af bara sten. Här är jag fattigast, dock ej så
mycket till qvantiteten, som till qvaliteten. Vi ha endast
gråsten; men är då denna stenart så ful? Vore jag en
halfgud, skulle jag säga åt detta berg: "häf dig upp i kolonner,
i statyer, i sköna, gudomliga bilder!" Då stode der en Venus,
en Apollo, en yrande Bacchant, en klagande Niobe. Också
stenriket bereder skatter, när det kommer under menniskohanden.
Jag borde väl, som svensk, äfven tala om
vårt jern, i synnerhet då jag ej befinner mig ej långt från
Svärta; men det talar dagligen för sig sjelft, när vi äta,
sitta, gå, stå. Sålunda ingenting derom.
"Det der allt kan väl såsom prat vara lustigt att höra,"
föreställer jag mig läsaren yttra; "men när man reser, måste
man äfven hafva några äfventyr, annars blir beskrifningen,
liksom resan, enformig." Jag medger rigtigheten af denna
anmärkning, och, som jag nu är hardt nära staden Nyköping,
skall jag göra mitt bästa med att skaffa mig något
sådant. Skulle det misslyckas, så förbinder jag mig att i
stället förtälja någon liten historia.
Solen hänger som en utslagen blomsterlök i rymden.
Det är pingstveckan; eldslågor brinna på lundernas hjessor;
allehanda tungomål ljuda derifrån; jag sitter alldeles
förtjust i mitt åkdon. – O! att hästarne vore brinnande, hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
