Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre prosaiska uppsatser - Hvad är kärlek?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upphört att skrifva. En stilla frimurerehviskning genombäfvar
allt. Hela verlden synes utgöra ett enda famntag; blott
du befinner dig så ensam.
Någonting fattas. Naturen är för dig så tom, så färglös,
så utan betydelse. Du är som en fogel utan vingar,
ett skepp utan segel, ett träd utan löf, en blomma utan
doft. Solen, månen och stjernorna lysa dig; men i dem är
ingen värma, intet lif. Bortom de blåa bergen och den
blåa himmelen och de lysande verldarne vill du skåda
någonting ännu klarare, högre och skönare, känna ännu
någonting varmare, ljufvare och saligare. Du suckar, och
sucken flyger kring din i tårar fördränkta verld, men finner
ingen löfklädd gren, ingen blomstrande kulle, ingen grön
tufva att hvila sig på. Du utsträcker dina armar och famnar
allenast den tomma luften. Magtlös och klagande sjunker
du mot en jord, som ej har något öra för qvalet, något
hjerta för deltagandet. Hvem är det då, som på en ljus
botten af silfverskyar sakta sänker sig ned till ditt läger?
Denna himmelska gestalt af rosor och liljor, hvem är hon?
Hvad vill hon? Hvad söker hon? Du suckar, och hennes
bröst blir ditt eko. Du ler och mötes af leende återblickar.
Du tänker, och dina tankar blifva känslor. Vet du ännu
icke betydelsen häraf? Dock nej, du får ej veta någonting,
förstå någonting, tänka någonting, ana någonting, se
någonting; ty kärleken är ett barn, och detta barn bär en
bindel för sina ögon. Det ser ej, det hör ej, det endast
drömmer.
Men nu har du redan brutit det hemliga inseglet. Med
den första kyssen uppspringa kärlekens portar och man
inträder i dess härliga blomstergårdar. Jag sade: med den
första kyssen; ty det är med den, som med den första
vårblomman, den första lärkan, det första poemet, det första.
champagneglaset, den är den ljufvaste.
Men hvad är då en kyss? En kyss! hvilket klangfullt
ord! Enstafvigt som sjelfva kyssen. Låt mig eftertänka. Jo,
en kyss är tvenne själars biläger, fjerde bönen i kärlekens
bönbok, lifvets Primula veris, tinkturen af all sötma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
