Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre prosaiska uppsatser - Den dumma skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den dumma skolan.
"Jag är dum."
Stockholms-Posten 1820, N:o 242.
Man har i våra dagar mycket hört talas om skolor, om den
nya och gamla, om den historiska och icke historiska, med
flera. Märkvärdigt är, att ännu ingen fäst sin uppmärksamhet
vid en skola, som icke allenast har all möjlig historisk
kontinuitet för sig, utan äfven befinner sig i betydlig
mån äldre och mera utbredd än någon af de öfriga; jag
menar den dumma skolan eller, som den på fransyska
kallas, l’école des sots. Må hända är orsaken till detta
ringa aktgifvande att uppsöka i den stora allmännelighet,
hon eger, då man vet, att ju alldagligare en sak är, ju
mindre efterfrågas den och spänner den allmänna nyfikenheten.
Härtill fogar sig också ett annat skäl. Det är nemligen
bekant, att menniskorna, ehuru de icke eftersträfva någonting
ifrigare, icke från fremmande länder införskrifva någonting
oftare, icke lära någonting vid gymnasier och akademier
grundligare än dumheten, dock alla skämmas vid
att offentligen bekänna henne. Så mycket angelägnare
synes det då vara, när vår tid allt mer och mer börjar
utkräfva sin rätt på publicitet, att söka i ljuset framdraga
denna, å ena sidan allmänt bekända och å den andra så litet
till sin natur bekanta skola. Vi vilja alltså tillse:
Den dumma skolans ålder.
Man vet, att bland de institutioner, som skryta af
hög ålderdom, ingen gått så långt som frimurare-orden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
