Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika - I - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klar som ett källvatten. Solen hängde i det blå som en
utslagen blomsterlök. Jag skyndade mig att i den friska
naturen uttala min sällhet. Blommorna hade ännu inte hunnit
aftorka tårarne efter morgonbönen, lärkan slog luften med
simmande vingar och sjöng sitt morgon-adagio. Dagen göt
ur sin pokal strömmar af glans öfver fälten. De pomaderade
ängarnes hår doftade. På hvart löfblad låg en förgyllning.
Sommaren hade uthängt och utsläpat hela sin garderob för
att vädras. Ur säden piskade vindarne dammet. Sjöns
atlasduk, hoptråcklad med den blåa ofvan i rymden, rörde
sig sakta, och mellan sömmarne framskymtade glänsande
guldtrådar. Vaggad af de ljusaste fantasier, låg jag i det
gröna och skickade med hvarje farande strömoln, med hvarje
fogel en suck, en tanke till den älskade, och de flögo
såsom fjärilar kring de i luften för mitt öga fjerran fladdrande
flaggorna. Middagen kom, och jag låg ännu qvar och
utsträckte mina armar för att omfamna jord och himmel.
Jag ville trycka hela verlden till mitt hjerta. Solen började
luta sitt hufvud åt vestern. Då rann mig en sprittande
idé genom själen. Hvad, om du på ditt helgons namnsdag
skulle försöka dig med en vers? Bör väl en så fager qvinna
komma obelägrad ur the Filisteers lande? Du känner i hjertat
en pina, som rimmar mot Kristina. Jag sprang genast
upp och hade redan en hel kista af rim färdiga ur mitt
arbetande hufvud. Solen kastade sina sista strålar på mina
rockskört. Vinden hade från moln rensopat vesterns
hoftrappa. Qvällen låg röd och flöt på vågen, mitt hjerta
brann, och från närmaste dike ryckte jag fjädern från en
gås, köpte mig i närmaste bod ett bläckhorn och ett ark
postpapper, och sålunda utrustad anlände jag i full
inspiration till min kammare.
Redan sitter poeten i fullt arbete vid sitt skrifbord.
Han brinner och svettas, himlar sig och stryker ut.
Emellertid, om läsaren vill som jag, öfverlemna vi honom åt
ensamheten; innan morgondagen är säkert den snillrika
gratulationen färdig. Och så var det äfven. Innan klockan 5
är vår auktor redan uppstigen för att renskrifva det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
