Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika - I - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mitt hopp bedrog mig ej. En stor björn, två markattor,
en urang-utang och fyra papegojor af den allra sötaste
färg frälste mig ut förlägenheten.
Efter några dagar hade nemligen ett resande sällskap
anländt till staden. Genast läste man på alla knutar, att
»herr Pitoletti, nyligen kommen från Köpenhamn, ifrån och
med i morgon har äran att för det respektive publikum
visa en samling af de mest sällsynta djur, hvaribland må
nämnas: 1:o en stor kastanjefärgad ungersk björn, som
dansar kadriljer, valser och menuetter, allt efter musikens
takt och åskådarnes begäran, visar hvad klockan är och om man
är gift eller icke, balanserar slutligen med en stång och
kysser herr Pitoletti på munnen; 2:o tvenne högst
sällsynta markattor från Amerika, hvaraf den ena sjunger en
italiensk aria; 3:o en urang-utang eller så kallad
nattmenniska (det djur, som närmast liknar menniskan), är 2 alnar
hög och innesluter sig i respektive åskådarnes ynnest. 4:o
fyra indiska papegojor, hvaraf den ena eger de mest briljanta,
gula, blå, gröna och röda färger och är öfver hundra
år. Öfvertygad, att det odelade bifall, hvarmed herr
Pitoletti vid de flesta utländska hof blifvit emottagen, icke heller
under hans korta vistelse i Sverige skall honom frånkännas,
rekommenderar han sig i den aktningsvärda allmänhetens
bevågenhet med försäkran, att ingen med missnöje skall lemna
anblicken af dessa sällsynta djur, äfvensom hvar och en
deraf säkerligen skall hemta de rikaste anledningar att prisa
den hand, som på ett så underbart sätt utrustat äfven de
oförnuftigare länkarne af skapelsens kedja till förnuft och
konstfärdighet!» — Annonsen gjorde sin åsyftade verkan.
Alla strömmade till för att se den dansande björnen och
de granna papegojorna, och äfven jag vågade min
tolfskilling.
Jag inträdde. Positivet var redan i gång och den arma
björnen uppjagad på golfvet för att göra sina krumsprång.
Åskådarne skrattade. Likväl gjorde man den anmärkningen,
att björnen ej tycktes hafva något synnerligt öra för
instrumentet, med undantag af de tillfällen, då musiken var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
