Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika - I - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vårdslös ställning; och sedan vi samtalat en stund, vände
hon ej sällan om till sin kammare i öfra våningen. Äfven
blef jag varse, att, hon påkostade håret mera pomada än
vanligt, och i stället för fyra hade sex korkskrufvar
tillkommit. Ja, hon började allt oftare ombyta klädningar,
och, som hon var väl växt, sag man henne åtminstone sön-
dagarne i en nätt spens.
Detta fortfor en tid. Slutligen bröt satan lös och använde
härtill trenne vetenskaper: aritmetik, botanik och
astronomi.
På ett mycket förekommande sätt anhöll nemligen guvernanten
en dag, att jag ville vara god och lära henne
sorträkning, på det hon sedermera den kunde meddela unga
fröken sin undervisning. Detta var blott ett knep; ty jag
viste bestämdt, att det unga frökenljuset ej ännu hunnit
till multiplikation i enkla tal; så mycket mer, som min
ärade discipel, för att förarga henne, nyligen påsatt henne
den frågan, huru mycket fyra gånger fem vore, hvilket hon
besvarade med femton. Emellertid lofvade jag vara till
tjenst, och onsdagseftermiddagarne utsågos till lektioner;
undervisningen skedde naturligtvis ej incognito, ty på samma
tid ritade den unga fröken vid ett annat bord. Huru det
var, stötte esomoftast under räkningen våra kinder till
samman, öga mötte öga, och det gick till och med en gång
så långt, att, medan jag uppsatte ett tal, lärjunginnan lade
handen på min axel och ofvanpå den sin haka, så att mitt
venstra kindben alldeles rörde vid hennes mun. Stundom
bad hon mig styra sina fingrar för att lära henne göra
vackra treor. Jag hade då tillfälle att vidröra den
mjellhvita handen. En annan gång, då vi lutade oss till
samman, föllo några strån af hennes hårlock in i mitt öga, hon
vände sig om, bad om förlåtelse, lade looken till rätta, tog
sin hvita näsduk, som doftade luktvatten, och torkade dermed
det gråtande stället. Detta om aritmetiken.
Nu till botaniken. Hvar och en af mina läsare och i
synnerhet läsarinnor har sig visserligen bekant, hvilken utmärkt
rol botaniken spelar i kärlekens annaler. Den första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
