Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika - I - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hand slagtades gäss, stoppades korf, skållades galtar och
syddes på julkiapparne. Den unga fröken arbetade på en
tafla, som förestälde qvarn, mjölnare, vattenfall och ett par
slokgranar. De två slägtingarne knypplade, och guvernanten
sydde på en gentil krage till syrpris åt hennes nåd.
Patronen vistades sällan inne, och när han befann sig under
tak, satt han helst på sin kammare, band nät, stötte
dyfvelsträck åt hästarne, rensade ärter till vårsådden eller
filtrerade bränvin. Hvad mig beträffade, så egde jag tillräcklig
sysselsättning i min dumma discipel och mina egna studier.
Men månförmörkelsen ryckte an; man hade nästan låtit
den falla ur minnet, då jag erinrade derom. Aftonen förut
voro damerna flera gånger om qvällen ute på gården för
att se, hurudan väderleken möjligen skulle blifva den
följande dagen. Solen gick klart ned. Stjernorna brunno
friskt på fästet och allt lofvade en lycklig fullbordan af
våra önskningar. Saken hade till och med inom några
timmar fått den pregeln af märkvärdighet, att min discipel
morgonen derpå ej ville läsa, utan bad om lof, och, då jag
frågade honom af hvad skäl, svarade han: »det blir ju
månförmörkelse i dag.» – »Icke i dag,» sade jag, »utan i natt,
och då har han god tid att roa sig; nu måste han läsa.» –
Aftonen kom, horisonten var helt och hållet molnfri med
undantag af en lätt sky i vester, hvilken upphemtade de
sista strålarne af solen. Men nu uppstod frågan: hvar utvälja
vi vårt observatoriurn? Fria fältet erbjöd den rymligaste
platsen; men den kyliga årstiden förnekade detta.
Man pekade och pekade från hvad trakt den hvita globen
möjligen kunde uppkomma, och se, då befann det sig, att
min kammare lemnade den bästa utsigten till skådespelets
betraktande. Jag skyndade mig genast dit. Stöflar, borstar
och dylikt skjutsades under sängen, flere stolar inburos och
en länstol enkom för patronessan. Fönsterrutorna fejades
rena med såplödder, och pigan tillsades att ej bädda den
vanliga tiden. Genom dörrens öppnande utjagades tobaksröken
och på golfvet ströddes ett par näfvar granris. Man
åt qvällsvard, satte sig att sy, såg hvart ögonblick på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
