- Project Runeberg -  Samlade skrifter /
III:224

(1875) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika - II - 12

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flyttade åt landet, jag vistades till större delen allena; min
far var, som ni erinrar er, rubbad till sitt förstånd; han
dog, och min mor snart derefter. En afton för trenne år
sedan just på denna dag (solen stod, liksom nu, I sin
nedgång och kastade sina röda strålar öfver de dallrande
löfven) trädde mig en snöhvit, betingad gestalt till mötes.
Han var så skön, så himmelsk. Mina ögon liksom
bländades af hans glans. Han såg på mig med så rörande,
talande och ömma blickar, likasom han velat genomstråla
hela mitt inre. Jag satt förstummad och helt och hållet
försmält i det sköna föremålet. Jag ville utsträcka min
famn; men då försvann han. Dagligen började jag nu
besöka detta kära ställe; jag satt der långt inpå qvällarne.
Ack! jag väntade förgäfves. Då bad jag så innerligt att
åtminstone ännu en gång få återse det himmelska
sändebudet; och jag blef bönhörd. Han sade mig, att han
utkorat mig till sin himlabrud, och. vid stjernornas
silfversken trolofvades vi. När vår bröllopadag skulle inträffa,
ville han återkomma. Ack! i trenne år har jag med
tålamod och trohet förbidat hans ankomat. I natt besökte han
mig. »I morgon» hviskade han, »är du min brud.» O
himmelska ögonblick, då jag evigt får sluta honom i min
famn, till mitt hjerta, då min varelse, mitt allt får med
honom sammansmälta! Fredrik, vårt band är brutet Jag kan
icke älska er. Det var ock hvarken er eller min
bestämmelse. Men jag vill rikeligen godtgöra er förlust. Min
engel, min troloftade, min brudgum har sagt mig, att ni
älskar en ren, oskyldig och huldrik flicka, och hon er.»

Nu, liksom fattad af en högre, osynlig magt, uppsteg hon,
gick emot Fredrik och Paulina, lade deras händer till
samman: »tro ej, att en döende i sin bröllopsskrud bär
lögnens ande på sina läppar. Tag, unga, oskyldiga flicka, det
hjerta, som fordom var mitt, tryck det till ditt eget och
gör det lyckligt! Det älskar dig upprigtigt och ömt. Och
du, Fredrik, vårda den späda planta. Qvinnan är en
ömtålig blomma. Stöd, hägna och upprätthåll henne med din
kraft och ditt allvar; lik murgrönan kring ekens stam, vill

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cfd/c0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free