- Project Runeberg -  Samlade skrifter /
III:336

(1875) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Förlofningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vexlades; men på lätta vingar höjde sig Kupido för att
styra kosan till den pågåentde auktionen och der kanske i
skumrasket återträffa de tvenne lyckliga.

Tröskandet i brädspelet var länge sedan slutadt och
prosten, kronofogden och Lasse derifrån uppstigna. De
gingo i stället upp och ned på golfvet. Lasse följde
prosten troget vid sidan, men knotade smått för sig sjelf vid
hvarje svängning till baka, emedan det kostade på. Knappt
hade Greta med, halmhatten i hand stuckit in hufvudet
genom salsdörren, under det hon höll en knappnål i munnen,
hvilken hon hittat på gården (fyrväplingen var i bättre
förvar), förr än prosten, blifvande henne varse, yttrade:
»Jag har sökt efter dig, men ej kunnat få dig i sigte. Du
skall medfölja till auktionen i dag för att se, huru det kan
vara beskaffadt med den der engelska ladyn och om det
lönar mödan att inropa henne. Magistern kan göra dig
sällskap. Laga, att vi snart få middag och kaffe ofvanpå. Du
får taga den breda enbetsvagnen och stångselen.» – »Ja,
söta pappa lilla!» svarade Greta, i det hon tog knappnålen
ur munnen och satte henne i bröstet; »det skall genast
verkställas.» – Magister Falallelej satt under tiden i sina
betraktelser ensam på kammaren. Han rigtigt tyckte, att det
var någonting, som hade satt sig fast vid läpparne.
Verkligen gick han äfven till den lilla spegeln för att efterse,
hur härmed kunde hänga till samman. Han synade och vände
munnen till höger och venster. Allt var sig likt och i
helbregda skick. Tusen gånger återkallade han i sin
inbillning den himmelska kyssen och kunde ej rätt begripa,
hur det tillgått. Der var tufvan, här hattkullen. Der lågo
de på knä, här presenterade sig fyrväplingen. Men den
obegripliga, förunderliga, eldfängda kyssen, huru kom han
med i spelet? Länge bråkade han sin hjerna härmed, till
dess prosten ur sitt fönster ropade med basstämma: »Herr
magister, kom ned oeh spisa! kronofogden väntar på
appetitsupen!»

Strax efter måltiden skedde afresan. Något ytterligare
besvär med kronofogdens bångstyriga kampar slapp magister

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cfd/c0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free