- Project Runeberg -  Euclides' fyra första böcker /
6

(1867) [MARC] Author: Euklides Translator: Christian Fredrik Lindman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ej af vinkelbenens längd. En vinkel utmärkes med tecknet ∠, som
sättes framför bokstafven vid spetsen eller, ifall flera vinklar hafva
sina spetsar i samma punkt, framför tre bokstäfver, af hvilka den
mellersta står vid vinkelns spets och de öfriga vid en punkt på
hvartdera vinkelbenet. Ofta faller det sig enklare att utmärka en
vinkel med en liten bokstaf inuti honom; men då flera hafva sina
spetsar i samma punkt, så måste de genom små bågar åtskiljas.
Sålunda utmärkes lutningen mellan AB och BC med ∠B, om ingen
annan vinkel har sin spets i B, men annars med ∠ABC eller ∠CBA.
Vill man nyttja det sednare sättet, så utmärkes ∠ABC med ∠m,
ABD med ∠n o. s. v.

10. När en rät linea, som står på en annan, gör vinklar på
båda sidor om sig, så kallas dessa för sidovinklar; äro
sidovinklarne lika stora, så kallas hvar och en af dem
en rät vinkel, och lineen, som står på den andra, säges
vara vinkelrät mot denna.

I fig. 2 äro ∠ABD och ∠ABC sidovinklar,
äfvensom ∠EBD och ∠EBC. Är ∠EBD = ∠EBC, så är
hvardera en rät vinkel och EB vinkelrät mot CD. Detta
betecknas med EBCD, som utläses: EB är vinkelrät
mot CD. En rät vinkel betecknas i det följande med R.

11. En trubbig vinkel är den, som är större än en rät. Så
är ∠ABD (fig. 2) trubbig.

12. Spetsig vinkel är den, som är mindre än en rät. ∠ABC
och ∠ABE (fig. 2) äro spetsiga.

13. Gräns kallas det, som är det yttersta af någon ting.

Punkter äro således gränsor för lineer, lineer gränsor
för ytor.

14. Figur kallas det, som är inneslutet inom en eller flera
gränsor.

Plan figur är den, som hel och hållen ligger i ett
plan.

Anm. Den del af Geometrien, som handlar om plana figurer,
kallas Planimetri, hvilken derjemte innehåller satser om lineer och
vinklar, emedan dessa satser äro för få och med plana figurer för
mycket sammanhängande för att bilda en särskild afdelning.

15. Cirkel är en plan figur, som inneslutes af en krokig linea,
hvilken kallas periferi eller omkrets och är sådan, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 20:48:44 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cfleuc/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free