- Project Runeberg -  Euclides' fyra första böcker /
79

(1867) [MARC] Author: Euklides Translator: Christian Fredrik Lindman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fjerde Bolien.

Definitioner.

1. 2. En rätlinig figur säges vara inskrifven i en annan,
om hvar och en af den förres vinkelspetsar ligga på en
af den sednares sidor; en rätlinig figur säges vara
omskrifven omkring en annan, när hvar och en af den förres
sidor går genom en af den sednares vinkelspetsar.

Anm. Dessa definitioner äro öfverflödiga, emedan de i det
följande ej begagnas, och kunna derföre förbigås. Sjelfva saken är
dock. icke titan vigt, men tages ofta mera allmänt än här skett.
Enligt föregående definitioner vill det nemligen synas, som om i en
inskrifven rätlinig figur endast en vinkelspets får ligga på hvarje
sida, men detta tages ej så noga. Man talar sålunda om att t. ex.
en rektangel är inskrifven i en A, hvilket är omöjligt, utan att två
af rektangelns vinkelspetsar falla på samma sida i A:n.

En rätlinig figur säges vara inskrifven i en cirkel, när
hvar och en af dess vinkelspetsar falla på periferien.

4. En rätlinig figur säges vara omskrifven omkring en cirkel,
om alla hans sidor tangera cirkeln.

5. Likaledes säges en cirkel vara inskrifven i en rätlinig
figur, om han tangerar alla figurens sidor.

6. En cirkel säges vara omskrifven omkring en rätlinig figur,
om hans periferi går genom alla figurens vinkelspetsar.

7. En rät linea säges vara apterad i en cirkel, när dess
yttersta ändar ligga på cirkelns periferi.

8. En månghörning kallas regulier, om han har alla sidorna
lika stora och alla vinklarne äfven lika stora.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 20:48:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cfleuc/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free