Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Namnet Ynglingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det angelsachsiska folknamnet »Ingviner»
och guden (eller »stamherren») Ing stå likväl så
pass nära i tiden till de nordiska källornas
»Ynglingar» och »Yngve» (eller »Inge»), att ett
sammanhang blir ganska sannolikt. Härtill kommer,
att guden Frey (Frö) redan i en Eddasång
(författad omkring år 950 eller något tidigare) kallas
Ingunar-Freyr. Detta namn har förklarats
ursprungligen betyda »Ingvinernas ärings-herre»,
det vill säga den gud, som hos Ingvinerna
dyrkades såsom rådande över årsväxten.
Att Frey var den gud, som (åtminstone mot
slutet av hednatiden) framför andra dyrkades av
svearna, tyckes vara säkert. Och när en så
pass gammal källa som Ynglingatal kallar
sveakonungarna dels för »Freys ättlingar», dels för
»Ynglingar» och svearna för »Yngves folk», så
blir det nog troligt, att Snorre kan stödja sig
på gammal svensk tradition, när han kallar
guden Yngve-Frey eller »Ingunar-Freyr». Dessa
benämningar på årsväxtens gud kunna bero
därpå, att Frey-kulten införts till Svealand söder
ifrån, nämligen från »ingvinernas» land.
Ett bevis för, att namnet Inge (Yngve) varit
av ålder mycket populärt i Sverige, kan hämtas
från den stora mängd av personnamn med
förleden Ing-, som förekomma på svenska runstenar
från hednatidens sista århundraden. (Härmed kan
jämföras, att norrmän och islänningar, som av
ålder företrädesvis dyrkade Tor, hade en
övervägande myckenhet av personnamn med Tor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
