Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Oden och hans »diar»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allt, som han ansåg sig kunna och behöva
meddela om de myter och sägner, på vilka forntida
skalder plägat anspela. I denna handbok är det
alltså blott fråga om att samla och framställa, vad
de gamle hade trott. Något omdöme om de
hedniska gudarnas verkliga väsen erfordrades icke.
Kristendomens förkunnare i Norden hade i
allmänhet menat och sagt, att hednagudarna voro
onda andar, som vilselett folket. Men eftersom
många hövdingasläkter räknade sin härkomst
från gudarna, måste de kristna lärarna gentemot
dessa förnäma släkter också gripa till en annan
förklaring. Redan den grekiske filosofen
Euhemeros (samtidig med Alexander den store)
hade påstått, att de s. k. gudarna ursprungligen
varit framstående personer, konungar eller hjältar,
som levat i en avlägsen forntid, och som efter sin
död blivit dyrkade såsom gudomliga väsen. Denna
åsikt (den s. k. euhemerismen) upptogs av
medeltidens kristna lärde, och det är den, som Snorre
följer, när han i sin Ynglingasaga skildrar Oden,
Njord och Frey såsom människor och konungar
i Sverige, vilka på grund av sina stora
egenskaper efter döden betraktats såsom gudar. Han
framställer Oden och dennes närmaste såsom på
en gång hövdingar, domare och präster, alltså
med liknande förening av maktområden som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
