Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. De övervägande mytiska konungarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deras strider mot svearna, berättas ganska mycket;
det är tydligt att Beovulfskvädet till stor del
grundar sig på »geatiska» sägner. Man har
länge tvistat, huruvida »geaterna» voro jutar
eller götar. Det förefaller mig, som skulle
Schücks uppsats över stridsfrågan (1907) giva
goda bevis för, att med »geater» menades götar.
— Den »geatiske» konung Hugleik (»Hygilac»),
som omtalas i Beovulfskvädet, var en tapper man
och stupade på ett härtåg mot frankerna omkring
år 518. Vi få för övrigt tillfälle att återkomma
till honom, ty han ingrep i Uppsalakonungarnas
öden under den period, vi härnäst skola omtala.
— Men vi vända oss nu ånyo till Snorres
berättelse.
Då Hugleiks besegrare, konung Hake,
framställes som en oförliknelig hjälte och uppgives
vara dansk, är det sannolikt en dansk sägen,
som blivit använd av Snorre. Att Hugleik
skildras såsom en vekling, vän av spelmän och
gycklare, kan ha berott på uttydning av hans
namn — jämför »hug» (= håg) och »leka». —
Därnäst i raden följer Jorund, som enligt
såväl Ynglingatal som Snorre skulle ha blivit
hängd i Jutland. Han kallas i Ynglingatal för
Gudlaugs baneman. Gudlaug var enligt
Haleygjatal konung i Halogaland och blev hängd av
»österkonungar». Snorre uppgiver, att det var
Gudlaugs söner, som hämnades sin fader genom
att tillfångataga och hänga Jorund. Att stroferna
om Jorund icke skulle ha tillhört Ynglingatal i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
