Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Märk! högsta nit han bar för himlens rena lära.
Bland hundra dödars hot han främst i faror gick,
Då öfverlägsen makt hans styrka känna fick;
145 Och fast, när Hjälten dog, än svängdes seger-fana,
Dock ömmar Sverget än den stora Kungens bana,
Som uphögd i sitt fall och städs af segrar fölgd,
Nog tidigt med Triumph i ärans graf blef hölgd.
Uti CHRISTINAS hand straxt derpå Spiran lyste,
150 Och lyckan nu på nytt åt Svea ljufligt myste,
Men rätt som bäst Vårt hopp ett mål i henne fann,
Så glömde hon sig själf och bort från oss försvann.
Tre Carl AR fingo sen den Svenska Kronan bära,
Som täflat med hvarann i tapperhet och ära,
155 En tågar öfver Bält, en annan på ett år,
Sin Granne modigt mer än trenne gånger slår.
Den tredje med en Här, ändock nog klen och ringa,
Emot en talrik flock tycks själfva Lyckan tvinga,
Då han vid Narvae stad med 8ooo mann,
i6o På tiodubbel mängd en dråplig seger vann.
Vid Duna äfven så som och vid Clissow hände,
Hvart Carl den XII for de Carlars styrka kände.
Tolf storvärk som han gordt, ovanskligt vitne ge,
Att hvad en Kung gör stor man fådt i honom se.
165 Men ack! det Nordens bloss vid Fredrikshall måst slockna,
Och Sorgemålnen straxt, kring Svenska rymder tjockna;
Ty här låg Hjälten död, bestänkt med egit blod,
Som Hjältars mönster var i tapperhet och mod.
ULRICA, stor till börd, straxt som Gudinna lyste,
uo Hon för ett manbart folk beständig vänskap hyste,
Att hägna Svenska barn dess höga fägnad var,
Men det att göra rätt nog möda med sig bar.
Hon derför lämnar bort sin makt i FREDRICS händer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
