Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Som allment älskad blef och hyllad utaf Ständer,
Han skänkte åter alt hvad envåld från oss tog,
Ty han Friboret folk ur desse boijor drog.
Vår Frihet till oss kom, hon vann af FREDRIC hägnad,
Ja, ur dess milda syn framlyste idel fägnad,
Det sår som ännu var uti dess Sido ömt,
Blef öfver Furstens nåd af glädje hastigt glömt.
Den Dyra Udalrik’ vår Stora Fredrics maka,
Med honom gjorde ett att Sverges rätt bevaka,
GUDs Frucktan, Mildhet, Dygd, upfylte deras Själ,
Ty var och begges Frögd att alla mådde väl.
* *
*
De fordna Kungar af den ädla Ätten VASA,
Hvars Höga blotta namn hos ovän väkt stor fasa,
Dem ha vi alle nu för Hjältmod vörda fådt,
Och deras bragde-tahl i korthet genomgådt.
Men som när på ett Fält man flere blomster finner,
At granska smått och stort man ofta icke hinner,
Ty plåckas gärna då en blomma här och där,
Som täckast visar sig och mäst behaglig är.
Så har jag äfven gjordt, ty tiden vil ej lämna,
Fritt tilstånd Kungars dyrd och VASARS storvärk nämna.
Vårt ämne är för högt, min tunga är förklen,
At tolka Hjältars glants som altid blifver ren.
Dock Adolph Fredrics nåd min svaghet styrka gifver,
Hans dygders högd och dyrd, som rycktets förmål blifver,
Så stor förundran lär bland efterverlden te,
Som de åt Svea Barn fådt ömnig sällhet ge.
LOVISA dygdens Vänn och ärans Skyds-Gudinna,
Bland Dråttar blir det svårt at hennes like finna;
175
180
185
190
195
•200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
