Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXIV.
Ofversättning ur Rome Sauvée af Voltaire.
[A. I. Sc. 3 v. i—26.]
AURELIE. CATILINA.
Aurelie.
Ack vänd de Fasor bort hvaraf jag är förföljd,
Och torcka, ömma Vän, din makes tårar af.
Hvad sorl, hvad skådespel! hur fasligt jag har vaknat
Jag häpen följer Dig i desse murars mörker:
Det krigs folck här jag ser, mit qual fördubblat giör;
Gevär och facklors mängd i mit Pallats man bär.
Hvem kan oss hota så? Sku vi då skåda åter
En Syllas, Marii och Carbons mörcka tider?
För alt hvad heligt är, förklara, uplys dock
De moln, de tunga moln din grymma upsyn bär.
Du vänder bort från mig et mörkt och ängsligt öga.
Ack! vid vår kärleks eld, och vid de dolda lagar,
Som öden, hiertan, lif, som alt hos oss förent,
Ja vid vår enda son hvars barndom är så kär;
(Jag vill ej nämna här dess usla Moders fara,
Den du dig kastar i är blott den jag betracktar:)
Haf ömkan med de qval som rasa i mit bröst
Förklara dig––––-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
