Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur tungt du vänder dig! hur plumt du föttren bär
Naturen tyks för dig et styfmors hjerta hysa
Som nekar dig likt mig at lysa.
Jag ömkan dock med dig, din stackars djefvul, drar.
Så lär i dag din plumphet rätta,
Och lär din dumma kropp uti den stälning sätta,
Som man hos mig beundrat har.
Så dansar man — — men i det samma,
Man såg den vreda Björn des käft så trygt beramma,
At i et oförmodadt hopp,
Hon vände hufvud’t ner och något annat opp.
Nej lär, sad han, af mig, at ej et Handtverk yrka,
Til hvilket aldrig vett i apehjernor fans!
Lät pöbeln mysa åt din dans;
Jag har mit värde af min styrka.
I fjollor af det vakra kön;
I, som naturen velat skapa,
1 samma Class som denna apa!
Och som ej sällan ger de samma dårskaps-rön!
Då j så myndigt lagar skipen
För snille, och för vitterhet;
Och då j kallen uselhet
Det höga som j ej begripen;
Och då er lilla trånga själ
Som all sin tänkekraft i blott et bref plär tömma,
Begynner våra skrifter dömma,
Och liksom apan här, sig menar dömma väl:
Må hännes kullbytt bli en lärospån för eder.
Ty veten, om j ha n den heder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
