Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:1 Tiden t.o.m. 1660 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
danskar. Från väster eller sydväst, kanske över
Danmark, hade germanerna först kommit till vårt land
och utbrett sig utefter kuster, floder och sjöar. Ty där
var det lättare att komma fram än i de oländiga
vildmarkerna till lands, och där hade man fisk att leva av.
De båtar, som nybyggarna färdades i, bestodo av
väldiga ekstammar, som de urholkat med eld och stenyxa.
Därav kommer namnet »ekstock».
Hur vet man allt detta? Jo, man har i de
nordiska ländernas jord hittat massor av sådana verktyg,
vapen och husgeråd, som vi talat
om. Man har även funnit
eldstäder och andra rester av
boningar från stenåldern. Där
dessa hyddor en gång stått, har
man grävt fram ben av villebråd
och tama djur. Sädeskorn har
man också funnit samt vildäpplen,
som stenåldersfolket samlat in
och torkat till vinterförråd.
Hasselnötter ha dessa människor
tyckt mycket om. Det förstår
man, när man ser de massor av
krossade nötskal, som hopat sig
på somliga av deras boplatser.1
De flesta svenska fornfynden förvaras i Statens
historiska museum i Stockholm. Det finns ej många
stenåldersfolk, som åstadkommit så fina arbeten som
de skandinaviska. De ståtligaste minnesmärkena från
stenåldern äro dock de väldiga gravkamrar av
stenhällar, som våra förfäder byggde åt de döda. I vårt
land liksom i andra länder trodde nämligen
stenåldersfolket, att tillvaron efter döden liknade livet här på
jorden. Därför ha sådana folk haft för sed att uppföra
i3. Flin tyxa från den äldre
stenåldern, sedd från två sidor.
Skåne. 1/2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
