Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:1 Tiden t.o.m. 1660 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som kunde tyda och rista runor, ansågs för mer
begåvad än andra, och man hyste stor vördnad både för
honom och för runorna. Man trodde, att det bodde
en hemlighetsfull makt i dessa tecken. Själva ordet
runa betyder »hemlighet» eller »besvärjelsetecken».
De vanliga nordiska runorna voro följande sexton
tecken:
ri\l>f*fcK:* + l + H:Tfcrr,k
futhork h nias tbml-r
Deras raka och spetsiga form anser man bero på att
de ursprungligen ristades i trä.1
NORDENS FOLK OCH LAND
PÅ 8 o o-TALET.
I en fornnordisk stuga. Låt oss göra ett besök på
en storbondes gård en vinterkväll omkring år 8001
Gården består av flera hus med blott ett rum i varje.
Köket är ett hus, sovrummet ett annat, visthuset ett
tredje o. s. v. Vi träda in i det största huset, den s. k.
stugan. Där är o familjens medlemmar samlade. På
de väggfasta bänkarna, där väl hundrade män få plats,
sitta karlarna och slöjda, medan kvinnorna spinna
och sömma under sång. Mitt på ena långväggen har
högsätet sin plats mellan två rikt utsirade pelare med
gudabilder. Där sitter husfadern, mäktig och
myndig. Han är härskare över alla i sitt hus. Han är
det, som bestämmer, om de nyfödda barnen skola få
leva eller utsättas i vildmarken. Men hustrun har
också mycket att säga till om. Flera forntida
berättelser vittna om djup tillgivenhet mellan makar. I den
gripande isländska ätthistorien »Nials saga» skildras,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
