Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:1 Tiden t.o.m. 1660 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppsala en gemensam fest för alla Sveriges landskap. Till
denna fest måste alla, både konungar och folk, sända gåvor.
Man väljer då ut nio stycken av varje slags levande
varelser av hankön och offrar dem för att blidka gudarna.
Kropparna hänger man upp i en helig lund strax invid
gudahuset. Där ser man hundar och hästar hänga bredvid
människor, och en kristen har berättat mig, att han sett
sjuttiotvå kroppar hänga där om varandra.»
I våra dagar har man under golvet till Gamla Uppsala
kyrka grävt fram en del av golvet till det forna hednatemplet.
Kyrkan är nämligen uppförd på det urgamla offertemplets
plats. Vår tids människor ha nu tillfälle att beträda samma
tempelgolv, som för ett årtusende sedan bestänktes med blod
vid hedniska offerfester. Golvet består av hårt tillstampad
lera, och man ser tydligt hålen efter de väldiga träpelare,
som en gång bur o upp taket till Svea rikes heligaste
offertempel.
En krigisk religion var den gamla asatron. Oden
var ej blott solens gud; han var också krigets. När
strid stod, kommo hans stridsmör, valkyrjorna, ridande
på frustande hästar och förde de fallna till Odens
ståtliga boning, Valhall (= de fallna krigarnas sal). Här
fingo dessa nu föra ett liv, som för de gamla nordborna
var höjden av lycka. Var morgon drogo de ut’till strid,
men om aftonen läktes såren av sig själva, och förlikta
redo motståndarna till Valhall. Där undfägnades de
med fläsk af en galt, som varje afton slaktades men om
morgonen åter var levande. Deras dryck var mjöd,
som iskänktes av valkyrjor.
Men de fega kommo till den blåbleka HeU dystra
boning under jorden. Den hemska dödsgudinnans
namn finns kvar i ordet helvete, som förr hetat Hel-vite
= dödsstraff. Uttrycket då ihjäl har hetat då i Hel ==
slå någon till Hel, d. v. s. slå någon så, att han kommer
till Hel.
Eldad av sin gudatro gick den nordiske hjälten till
kamp. Han var fast besluten att vinna ett av två goda
ting: antingen seger eller också ett gästfritt mottagande i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
