Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:1 Tiden t.o.m. 1660 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
unge konung. Han hade nu visat en kraft och
duglighet, som ej var mindre än faderns och farfaderns.
Men på samma gång vann han allas hjärtan genom
sin mildhet. Efter bistra tider av inbördes strid kom
han med försoningen. Bland hans trognaste och mest
tillgivna medhjälpare såg man söner och fränder till
de stormän, som hans fader avrättat. Det fanns ej
längre någon fara för inbördes krig. Väl kunde det
ännu, liksom på gamle kung Göstas tid, hända, att
allmogen i Dalarna, Småland och annorstädes var
motvillig, ja uppstudsig, när krigets bördor, skatter och
krigstjänst, kändes alltför tunga. Men det behövdes
blott, att den unge, folkkäre konungen själv kom till
den oroliga landsändan och talade förstånd med sitt folk,
så lugnade man sig och bar villigt de oundvikliga
bördorna för rikets bästa. »Hela landet fröjdar sig åt
Hans Majt:s ankomst», skrev en kyrkoherde i en
orolig trakt av Småland till sin lärjunge rikskanslern Axel
Oxenstierna. — Den unge konungen hade uppfyllt sin
bistre faders förutsägelse: »Han skall göra’t».
KRIGET MED POLEN i6ai—i6a9.
Krigsorsaker. Polen och andra katolska makter
betraktade Karl IX och Gustav Adolf som
upp-rorsmakare mot sin laglige konung i Polen. Sigismund
erkände aldrig sin kusin som konung utan titulerade
honom alltid »hertig av Södermanland» och hotade
i sina brev att återtaga sin förlorade krona med
vapenmakt. Om detta lyckades, vad hade Sveriges folk
sedan att vänta? Jo, det visade de förföljelser mot
Polens protestanter, som jesuiterna förmådde Sigismund
att ställa till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
