- Project Runeberg -  Sveriges historia för folkskolan. (11. uppl.) /
128

(1939-1940) Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:1 Tiden t.o.m. 1660 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vägarna, och mellan poststationerna buros breven av
postdrängar, som skulle löpa så hastigt de förmådde.

När postiljonen närmade sig nästa poststation, skulle
han blåsa i sitt posthorn, så att nästa man kunde göra sig
redo att genast bära breven vidare. Så skulle posten gå
»oförtövat igenom natt och dag», hurudant vädret än var.
Snart bestämdes det emellertid, att postil jonerna skulle
rida, och då skulle det gå i »galopp eller fullt trav». De
voro beväpnade med spjut till försvar mot poströvare.

Från posthuset i Stockholm utsändes Sveriges första
tidningar. De voro i början blott små blad, som utgåvos
av regeringen och mest berättade om krigshändelserna,
om spökerier och andra »förskräckeliga händelser».

Undervisningen. Kärare än allt annat var det för
Gustav Adolf att förädla sitt folk genom upplysning
och bildning. Uppsala universitet fick av konungen till
skänks mer än 3oo hemman, som efter Eriks och
Johans slöseri återstodo av gamle kung Göstas arvegods
(se sid. 101). De stora inkomsterna av dessa hemman
skulle användas till avlöning åt professorer och andra
lärare, till underhåll av byggnader, bibliotek m. m.
Snart fick universitetet lärare, som vunno världsrykte.
Än i dag lever Uppsala universitet till stor del av
Gustav Adolfs storslagna gåva. •—- Snart fingo även
Östersjöprovinserna ett universitet, i Dorpat, och
Finland ett i Åbo.

För folkundervisningen hade Gustav Adolf stora
planer, som han dock endast delvis hann förverkliga.
Hans önskan var, att alla barn, som fyllt sju år, skulle
få lära sig läsa, skriva och räkna. Även Axel
Oxenstierna var varmt intresserad för barnens uppfostran
till dugande medborgare. Han var med om att utfärda
en utmärkt förordning om undervisningen och sörjde
för att skolungdomen fick trevliga läroböcker med
bilder i.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:32:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cgshff/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free