Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krigets gång. Alla de adliga officerarna ville befalla,
men ingen ville lyda. Därför dugde de icke till en så
enkel sak som att hålla mun och göra sin plikt.
Manskapet föraktade sina officerare och smittades av deras
uppstudsighet.
Under sådana förhållanden blev hela 1742 års »krig»
ett ideligt återtåg. Hären övergav den ena starka
ställningen efter den andra vid blotta underrättelsen om att
fienden nalkades. Slutligen kapitulerade den och
utrymde Finland. Av de soldater, som överförts dit,
återkom blott en tredjedel. De övriga hade förgåtts av
sjukdom och nöd. Endast en liten del hade stupat för
fiendens vapen. Så uppgivas förlusterna för ett
regemente till omkring 700 man -— av vilka tvä hade fallit i
strid. —- Svenskarna fingo vara tacksamma för att i freden
slippa avträda mer än ett område vid östra gränsen (se
kartan sid. 227). Så gick det till, när Hattarna skulle
återtaga sydöstra Finland och erövra Petersburg.
VÅR FÖRSTA STORINDUSTRI.
Hur industrien gynnades. Hattarna brunno av iver
att göra Sverige till en stormakt ej blott politiskt
utan även ekonomiskt. Därför arbetade de av alla
krafter på att sätta fart i industrien. Alla, som ville
grunda fabriker, fingo fri byggnadsplats och fritt
trävirke till både byggnader, maskiner och verktyg.
När så en fabrik skulle sättas i gång, kunde ägaren
räkna på Län av kronan. Sedan kommo premier i långa
banor för tillverkade varor. Ett tygstycke kunde t. ex.
ha åtnjutit både får-, ull-, spinneri-, tillverknings- och
transportpremier, innan det blev färdigt att säljas.
Genom höga tuLLar på utländska varor gynnade
ständerna också de svenska fabrikerna. Dessa kunde
nämligen ta bättre betalt för sina tillverkningar, då de ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
