Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt är, att näringslivet då fick en kraftig uppryckning,
vilken huvudsakligen kom de ofrälse stånden till
godo och ökade deras betydelse i samhället. Vetenskap
och litteraturhside också en vacker blomstring under detta
tidevarv. Och det fria statsskick, som vårt land alltjämt
åtnjuter, har djupa rötter i frihetstiden. Framför allt fick
riksdagen då en helt annan makt än förut. Den fick bl. a.
rätt att sammanträda på bestämda tider. Och många
regler för riksdagens arbete, vilka gälla än i dag,
växte fram under frihetstiden genom de erfarenheter
man då gjorde. Särskilt må nämnas regeln att låta
alla förslag granskas av ett utskott, bestående av ett
mindre antal därtill utsedda riksdagsmän, innan
riksdagen fattar beslut.
GUSTAV III:S LYCKLIGA TID.
Genom en god styrelse bibehöll Gustav länge sitt
folks tillgivenhet. Han var en framstående
diplomat och undvek skickligt allt, som kunde ge ryska
regeringen anledning att inblanda sig i Sveriges inre
angelägenheter. Ryske ministern i Stockholm hade det
ju inte heller så lätt, sedan det ej längre fanns något
mössparti att hålla sig väl med. Det var dock ej blott
Gustavs politik, som väckte respekt hos de närgångna,
utan också det faktum, att Sveriges folk
stod samlat i endräkt kring sin konung.
Så länge den endräkten varade, var det bäst att lämna
Sverige i fred.
För att Sverige skulle bli starkt igen, behövde det först
och främst att få sitt myntväsen ordnat. Detta hade
nämligen förstörts genom Hattarnas olyckliga krig och
slösaktiga understöd åt fabrikerna. För att skaffa pengar till
de ofantliga utgifterna hade man under frihetstiden givit
ut pappersmynt utan gräns* och måtta. Sedlarna kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
