- Project Runeberg -  Sveriges historia för folkskolan. (11. uppl.) /
221

(1939-1940) Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mo ut i sådana massor, att de icke kunde inlösas med
klingande mynt. Därför gick det med dem som med
Karl XII:s nödmynt: pappersmyntet sjönk allt mer i
värde. Slutligen fick man för sedlarna blott en tredjedel
av det värde, som de utvisade. Följden blev, att den,
som mottog sedlar ena dagen, aldrig kunde veta, hur
mycket de skulle vara värda dagen därpå. Folk gick
i en ständig oro för levebrödet.

Gustav gjorde nu med duktiga rådgivares hjälp slut
på denna allmänna osäkerhet. Han lät upptaga ett
utländskt silverlån, så att staten sedan kunde prägla
silvermynt och lösa in sedlarna. Då återfick folk snart
förtroendet för pappersmyntet. Man behövde ej längre
vara orolig för att köpa och sälja, och därav hade alla
näringar gagn.

Vårt näringsliv hade även nytta därav, att
utlänningar av annan tro nu fingo religionsfrihet i Sverige.
Därigenom lockades förmögna och driftiga utlänningar
hit. De grundade fabriker och satte liv i vår handel
med främmande länder, så att svenska varor fingo
bättre avsättning.

En annan välgörande reform genomförde Gustav, då
han förbjöd tortyr. Därmed menas pinliga förhör, som
domare använde för att frampressa bekännelser av
anklagade personer. Följden hade mången gång blivit,
att en anklagad tog på sig brott, som han var fullkomligt
oskyldig till, bara för att slippa plågas.

HOVLIVET.

Gustav III älskade det franska hovlivet med dess
lysande prakt och ståt, och liksom de flesta furstar
på den tiden tog han det till förebild. Han njöt av att se
omkring sig, vad landet hade ypperst av snille och
skönhet. Och själv spelade han första rollen i detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:32:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cgshff/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free