Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jorden ger rikare skördar än förr. Det vanliga sättet
att bruka jorden var i äldre tider tveskifte eller treskifte.
Tveskifte kallades det brukningssättet, att man vartannat
år lät jorden ligga i t r ä d e. Därmed menas, att man
gav jorden en grundlig bearbetning och gödslade den men
besådde den icke utan lät den liksom ligga och vila sig.
Treskifte kallades det bruknings sättet, att man vart tredje
år lät jorden ligga i träde. Med ett sådant bruknings
-sätt som tveskifte och treskifte låg således alltid
betydligt mer än tredjedelen av rikets hela åkerjord utan att
bära någon gröda. Numera har man drivit upp
jordbruket ofantligt genom växelbruket. Det består i att
man växlar om med höstsäd, klöver och timotej, vårsäd,
ärtväxter och rotfrukter. Dessa växtslag leva vart och
ett företrädesvis av sina särskilda näringsämnen och
suga alltså ej ut jorden för varandra. Där växelbruk
med kraftig gödsling bedrives, behöver alltså jorden ej
så ofta ligga i träde, ja nästan inte alls. Tack vare
växelbruk, täckdikning och andra förbättringar av
åkerbruket ger varje hektar jord i medeltal nu en ofantligt
mycket rikare avkastning än i »den gamla goda tiden»,
så att vårt land numera kan brödföda sig självt.
Intressant är att jämföra de nuvarande skördebeloppen för
olika egendomar. Somliga gårdar kunna uppvisa skördar,
vilkas värden äro 3—-4 gånger så stora per har, som vad
kringliggande jordegendomar ge. Varpå beror denna olikhet? Det
är icke klimatet och jordmånens naturliga beskaffenhet utan
jordens skötsel, som betyder mest för avkastningen. Det
kan man tydligt se av följande förhållande. Största skörden
på varje hektar åker ger naturligtvis Malmöhus län. Men
de län, vilka komma därnäst, äro så nordligt belägna som
Kopparbergs och Gävleborgs. Detta egendomliga
förhållande beror på att jordbruket i de södra delarna av dessa
län av ålder har bedrivits särskilt omsorgsfullt.
Boskapsskötseln har också gått framåt, tack vare
en förståndig behandling av husdjuren. Antalet nötkreatur
har ökats ofantligt, och kornas vikt är nu i allmänhet
dubbelt så stor som på Gustav Vasas tid, ja stun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
