Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dom 3 å 4 gånger så stor. Den årliga
mjölkavkaot-ningen av varje ko har i medeltal ökats ännu mer
sedan dess. Därför kan Sverige numera utföra för
många millioner kronor smör årligen. Under
1800-talets förra hälft förmådde landet däremot icke fylla
sitt eget behov av denna vara.
Antalet jordbrukare har förhållandevis avtagit. Trots
alla framsteg inom det svenska jordbruket är det nu ej ens
hälften av vår befolkning, som ägnar sig däråt, medan
ännu år 1870 nästan tre fjärdedelar av Sveriges folk
voro jordbrukare. Varpå beror denna minskning av
lantmännens antal i förhållande till rikets hela
folkmängd? Jo, framför allt därpå, att> så många människor
utvandrat till Amerika eller dragits ifrån jordbruket till
arbete vid industrien och i städerna. Industrien kan
nämligen betala högre arbetslöner än lantbruket. Men
man glömmer, att levnadskostnaderna på industriorter
äro högre än på landet, och att jordbrukarens arbete är
det hälsosammaste av alla. Det kan ge, vad som är mer
värt än all världens pengar: en sund kropp och själ.
Hur ha lantmännen kunnat reda sig, när det blivit
brist på jordbruksarbetare? Jo, även de ha mer och mer
börjat använda maskinkraft. Mångenstädes sker nu
både sådd, skörd och tröskning med maskiner. Så
förvandlas jordbruket alltmer till en sorts industri.
Och detta icke blott på de stora herrgårdarna.
Mångenstädes ha nämligen flera ägare av mindre gårdar slagit sig
ihop och köpt in gemensamma maskiner, som de i tur och
ordning använda. Även på detta område gäller satsen
»Enighet ger styrka.» Genom s. k. lantmannaföreningar
ha jordbrukarna även skaffat sig billigare och bättre
utsäde, fodervaror, gödslingsämnen, redskap m. m., och genom
andelsmejerier få de lättare avsättning för sin mjölk och
dess förädlingsprodukter.
Särskilt ha våra småbrukare genom sammanslutning
fått det mycket bättre än förr. Småbrukaren har den
fördelen framför hemmans- och godsägaren, att han slipper
bekymret med att hålla lejda jordbruksarbetare. Han kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
