- Project Runeberg -  Sveriges historia för folkskolan. (11. uppl.) /
279

(1939-1940) Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

allt i landet talades blott om en sak: riksdagsreformen.
Tidningarna voro fyllda av artiklar för och emot. De
Geers förslag vann emellertid allt fler anhängare för
var dag, som gick.

Så kom frågan inför ständerna. Hos borgare och
bönder var utgången på förhand given. Ett enhälligt,
dånande ja blev böndernas enda svar. Även
borger-skapet biföll förslaget och det nästan enhälligt. Men
inom de bägge högre stånden var utgången oviss. I fyra
dagar varade överläggningarna på riddarhuset. Aldrig
har en mera lysande vältalighet hörts inom dessa väggar.
Egendomligt var det att höra broder tala mot broder,
son mot fader.

Debatten inleddes av De Geer själv med ett
varmhjärtat anförande. Han slutade med att uttala den
förhoppningen, att adeln nu skulle »vinna den svåraste av
alla segrar — segern över sig själv».

Den segern förmådde Sveriges adel också vinna.

Vid omröstningen antogs De Geers förslag med ganska
stor röstövervikt. Följande dag instämde prästerskapet
utan omröstning i de andra ståndens beslut. Utgången
hälsades i hela landet med ett jubel utan like.

»Lagar kunna förändras, rättigheter kunna upphöra,
men kvar stå plikterna mot fäderneslandet» •—- med dessa
ord slutade adelns talman sitt avskedstal till ståndet.1

År 1866 blev den nya riksdagsordningen gällande lag. 1866
Enligt denna sammanträder riksdagen årligen, fördelad
på två kamrar. Genom tudelningen ville man
förhindra, att en samhällsklass skulle bli för mäktig i
riksdagen och tillskansa sig fördelar på de andras
bekostnad. Därför sattes sådana bestämmelser för valen till
första kammaren, att denna skulle komma att utgöras av
erfarnare och förmögnare män. Däremot fordrades
blott en jämförelsevis låg ålder och en mindre inkomst
för att kunna inväljas i andra kammaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:32:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cgshff/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free