Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så eldade Muhammed upp sina trogna; och när de
blivit tillräckligt många, började han det heliga kriget
mot sina fiender. Han förde det med sådan framgång,
att han vid sin död var herre över hela den arabiska
halvön.1 Hans efterträdare, kaliferna, fortsatte det
heliga kriget mot »de otrogna». Ingen förmådde hejda
profetens fanatiska skaror. I början av 700-talet hade
de utbrett sitt välde ända till Indus och underlagt sig
halva Medelhavs världen.
Det arabiska väldet var större än Alexanders, större
än romarnas. I Bagdad, den stora handelsstaden
vid Tigris med tiotusen moskéer, hade kaliferna sitt säte,
omgivna av österländsk prakt och härlighet. Det visade
sig nu, att araberna voro ej blott tappra krigare utan
även duktiga i fredliga värv. De tillverkade vackra
lädervaror, schalar och mattor. I Damaskus smiddes de
yppersta svärdsklingor i världen. Berömda voro även
de arabiska guldsmederna. På lediga stunder hade
araberna sin högsta fröjd i att åhöra eller läsa sagor
och äventyrsberättelser, sådana som i den stora
sagosamlingen »Tusen och en natt»2. De arabiska skolorna
och universiteten fingo stort anseende. Särskilt voro
araberna framstående i matematik och naturvetenskaper,
och länge voro de världens yppersta läkare. Av
araberna ha vi fått våra vanliga siffror, och flera ord i vårt
språk, t. ex. basar, soffa, madrass, magasin, äro lånade
från arabiskan.
Om minnena i Granada och Alhambra från arabernas herravälde
över Spanien se Lf avd. 5, sid. 242 — 248. — Om den arabisk-normandiska
kulturen på Sicilien se Lf avd. 4, st. 49.
KORSTÅGEN.
(omkr. 1100’—omkr. i3oo).
Första korståget till det heliga landet. Såsom vi ha
sett från vårt eget lands historia, voro korstågen ett
slags kristna vikingatåg (se sid. 43—44). De största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
