Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
neutralitet garanterad av stormakterna. Men vad
betydde väl pappersgarantier i en kamp på liv och död
mellan stormakteri Tyskland drog ej i betänkande att
kränka den neutralitet, som det självt hade garanterat,
och under en blodig kamp tilltvingade sig de tyska
arméerna genomtåg genom Belgien. Men kränkningen av
Belgiens neutralitet förde med sig, att England trädde in
i kampen mot sin farligaste konkurrent på världshaven.
Belgiernas tappra försvarskamp hade emellertid
försenat tyskarnas framryckning mot Paris en vecka. Och
måhända var det den tidsfristen, som räddade Paris och
Frankrike. Ty ej nog med att fransmännen under tiden
hunno transportera nä^an alla sina stridskrafter till
norra Frankrike till skydd för Paris •—- i öster hade
ryssarna också fått tid på sig att rycka fram mot
Tyskland och Österrike. Redan talades det bland Tysklands
fiender förhoppningsfullt om »den ryska ångvälten», som
skulle gå fram över Berlin.
Tyskarna måste alltså skicka trupper från västfronten
till ostfronten och kämpa på två fronter mot halva
världen. Av Europas stater var det endast de
skandinaviska rikena, Holland, Schweiz och Spanien som höllo
sig neutrala. Alla de andra drogos efter hand in i kriget.
Av dem stodo Bulgarien och Turkiet på
Tyskland-Österrikes sida. Italien, som hade varit
Tysklands och Österrikes bundsförvant i fredens dagar, fann
sin fördel i att först förklara sig neutralt och sedan gå
över på de starkares sida. Till Tysklands fiender slöto sig
även Japan och en mängd andra riken i främmande
världsdelar. Slutligen stodo 1,400 millioner människor med
arméer på 2 5 millioner man mot endast 160 millioner,
av vilka 10 millioner voro soldater. Milliontals negrer
och hinduer stredo i de franska och engelska arméerna.
Krigsskådeplatserna växte i antal, allteftersom nya
makter trädde in i kriget. I allmänhet voro tyskar och
österrikare överlägsna sina många fiender till lands,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
