Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mönster för ett flertal af de tyska tekniska läroanstalter, som snart
därefter grundades om ock med betydligt mindre ekonomiska hjälpmedel.
I Tyskland föregick Berlin med inrättandet af die Bauakademie 1799
och die technische Schule 1821, den senare under den framstående
Beuths ledning. Först 1879 bildades genom dessa båda läroanstalters
sammanslagning den nuvarande tekniska högskolan. Under namn af
polytechnische Schule och höhere Gewerbeschule inrättades tekniska
läroanstalter uti Karlsruhe 1825, München 1827, Dresden 1828, Stuttgart
1829, Hannover 1831 och Darmstadt 1836. I Ryssland upprättades en
teknisk skola 1825 i Moskva och 1831 i St. Petersburg. De
polytekniska skolorna i Zürich och Aachen öppnades så sent som 1855 och
1870.
De på 1820-talet grundade tyska Polytekniska skolorna hade
inträdesfordringar, som snarast motsvarade de kunskaper, som nu inhämtas i
våra folkskolor. I öfrigt växlade undervisningsmetoderna ganska
väsentligt från den stränga klassläsningen i Berlin under Beuth till de långt
friare fackstudierna i Hannover under Karmasch, som från Wien medförde
förebilden härför. Det tillkommer Karlsruhe hedern att långt före de
öfriga tyska tekniska skolorna på 1830-talet hafva nått en utveckling,
som svarar mot namnet af en högskola. Efter en förberedande klass,
motsvarande syftet med den franska école polytechnique, delades där
undervisningen i sex fack, såsom ett ingenjörsfack, ett byggnadsfack,
ett landtbruksfack m. fl., men i olikhet med det franska systemet
sammanhöllos dessa i en läroanstalt med gemensam undervisning i de
ämnen, där detta lämpade sig. Inträdesfordringarna sattes ungefär
motsvarande mellanklasserna i de allmänna lärda skolorna. För de elever,
som tänkte ägna sig åt statstjänst, var deltagandet i undervisningen
inom de olika fackskolorna obligatoriskt i så godt som alla ämnen,
men för öfriga elever var Lernfreiheit i hög grad genomfördt, dock så,
att ämnenas naturliga följd iakttogs och att för deltagandet i
undervisningen nödiga förkunskaper måste förefinnas.
Vi se sålunda, huru behofvet af tekniska läroanstalter under förra
århundradets första årtionden gjorde sig gällande öfver hela
kontinenten med början i Frankrike, därefter i Österrike och slutligen i
flertalet af de tyska småstaterna. Samma strömning visade sig äfven
samtidigt i Sverige och Danmark; Helsingfors fick sin första tekniska
skola 1847, och i Norge inrättades de första tekniska skolorna först på
sjuttiotalet.
Vid ifrågavarande tidpunkt, början af det nittonde århundradet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
