Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgjordes de allmänna lärovärken i Sverige af trivialskolan och
gymnasiet. Den förra hade en förberedande klass, från hvilken man kunde
öfvergå antingen till tre latinklasser, som beredde sina lärjungar till
det 3- eller 4-klassiga gymnasiet, eller till den för yrkeskunskapen
inrättade apologistklassen, hvars lärare kallades apologisten i motsats till
kollegan, som jämte rektor och konrektor skötte latinklasserna. De
mindre städerna hade apologistskolor, motsvarande trivialskolans
förberedande och apologistklasser. Läroämnen voro i dessa innanläsning
och kristendomskunskap, skrifning och räkning, vid ett par äfven
moderna språk. Lärjungarnas antal var litet och undervisningen högst
bristfällig. Behofvet af läroanstalter för de blifvande medborgarnes
teoretiska och praktiska utbildning var påtagligt.
Såsom af den följande detaljerade framställningen framgår, är det
redan under århundradets första årtionde, som i Göteborg tanken på
en teknisk skola uppstod. Med all säkerhet är det den mångsidigt
intresserade och framsynte läkaren Dubb, som här med klar blick för den
stora betydelse, en sådan skola skulle hafva för industrien och för
landet i sin helhet, intresserade kommersrådet W. Chalmers att donera en
större del af sin förmögenhet för förvärkligande af en sådan skola.
Visserligen dog Chalmers redan 1811, men tvister af olika slag försenade
donationens användning, och det var först 1829, som Chalmersska
Slöjdskolan kunde öppnas, antagligen genom en tillfällighet på samma dag, som
den Polytekniske Læreanstalt i Kjöbenhavn. I Stockholm hade 1826
ett teknologiskt institut grundats af staten, visserligen med icke
obetydligt större ekonomiska hjälpmedel än Chalmersska Slöjdskolan, men
på grund af olika uppfattning om skolans uppgift försummades den
mera vetenskapliga undervisningen och inlärandet af det praktiska
inom vissa yrken blef hufvudsaken. Först 1844 fick det teknologiska
institutet i Stockholm nya statuter, hvarigenom det infördes i samma
mera vetenskapliga riktning, som följdriktigt oaktadt dess små
hjälpmedel iakttagits vid den Chalmersska Slöjdskolan på grund af särskildt
den energiske och för den fria forskningen intresserade föreståndaren,
professor Palmstedts kraftiga ledning. Den danska Polytekniske
Læreanstalt sattes i förening med universitetet och kom genast från början
att få en mera teoretiskt vetenskaplig riktning än de svenska skolorna.
Visserligen var den under de första trettio åren förenad med en
mekanisk värkstad, liksom vid Chalmersska Slöjdskolan var fallet, men
värkstaden lär icke hafva spelat någon nämnvärd roll vid den förra
skolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
