Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
omfattades, utgöra deras porträtt, som pryda institutets sessionsrum
med påskrift, att de öfverlämnats af tacksamma elever. Den förres
porträtt är utfördt 1842 af den danska porträttmålaren L. Hansen och
den senares 1869 af professor Geskel Saloman,
Då 1897 John-Ericsson-stoden restes i Göteborg, var en af
anledning-garna, hvarför den placerades i skärningen mellan Kungsportsavenyen
och allén, att den sålunda kom i närheten af Chalmersska Institutet och
skulle blifva för den där studerande ungdomen en sann förebild för,
hvad en tekniker kan och bör sträfva att efterlikna. Med anledning
af stödens aftäckning bildades vid institutet ett
John-Ericssons-stipendium och numera utdelas vid läsårens afslutning belöningsjetonger med
John Ericssons bild och med inskriften: »Liksom han, kan också du
genom arbete för mänsklighetens väl nå ovansklig ära ». Vid upprepade
tillfällen ha också elevskaror med fanan i spetsen infunnit sig vid
stöden och med sång och annorledes bragt John Ericssons minne sin
hyllning.
John-Ericssons-stodens aftäckning motsågs ock af Chalmersska
institutet med särskildt stort intresse. Dess studerande ungdom samlades
först uti institutets med en byst af dagens hjälte prydda högtidssal,
och tolkades där af lektor Lindfors hans betydelse. Ungdomen
afmar-scherade därpå till stöden och tog plats på ena sidan bakom denna,
under det att Göteborgs högskolas elever intogo den andra sidan. När
på utsatt tid de öfriga inbjudna samlats kring stöden, spelade musiken .
upp Wennerbergs storslagna hymn »O Gud, som styrer folkens öden »,
hvilken åhördes under andäktig tystnad och gaf genast från början
stämning åt högtiden.
Därefter framträdde stadsfullmäktiges ordförande professor Aug.
Wijkander på granithällen och yttrade ungefär följande:
Mina herrar!
Ett årtionde är gånget, sedan den man, hvars bild vi stå i begrepp
att aftäcka, lämnade det jordiska. Historiens ljus har sedan dess i
rikt mått lyst öfver den bortgångnes lifsgärning och låtit mannens
betydelse för samtid och eftervärld än klarare framstå. Hvad var
naturligare än att vårt land, som med stolthet erinrar sig, att John Ericsson
var svensk och ända in i sin sista stund kände sig såsom svensk, velat
se hans manliga drag aftecknade i brons, ehuru det väl känner, att det
varaktigaste och mest lefvande minnesmärket af den store mannen
är rest i hela folkets medvetande och i häfdernas blad. Och ingen må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
