Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Torkan.—En svensk-amerikan.—En nysvensk.—Ett svensk-amerikanskt hem.—Orlofssedeln.—Gamle valsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under det Charli spelade, hade mor Lina och
Änni slagit sig ned å verandan, och knappt hade
han slutat, förrän Anni stod framför honom och
med en min, som förrådde så väl undran som
aktning, liksom famlade hon efter ord. Slutligen
utbrast hon:
“Ger — du lexor? [1]”
Charli visste ej hvad han skulle svara. Frågan
kom så hastigt, och det var ej utan att den hade
en liten gadd, som smärtade. Hon kallade honom
du och hon såg ju honom för första gången. Fast
hon ägde hem och välmående föräldrar, kände han
sig fullt jämngod med henne. Han var ingen
landsvägsriddare. Han hade för öfrigt haft få
flickbekanta, som titulerat honom så intimt, och det
skar honom. Antingen hon nu gjorde det af ringaktning,
hvilket han ej ville tro, eller af obildning,
hvilket han icke ville förlåta, så smärtade det
honom likväl. Utan att han behöft en repetition af
frågan, så kom det så sakta:
“Ursäkta, hva sa?”
En liten blink från mor Lina hade redan gjort
verkan, och så kom frågan i förbättrad form:
“Jo, ja bara frågade om — mäster Janson ger
lexor i musik.”
“Nej, jag bara spelar lite för nöjes skull och
är precis oduglig att undervisa i musik.”
“Jäs, men — han kan väl noterna, annars kunde
inte mäster Janson plä [2] så najst. [3]”
“Jaa då, jag kan nog spela efter noter och har
öfvat något lite på piano. Vi hade piano där hemma,
men ge lektioner kan jag visst inte.”
“Jäs, men dä allt Williams kan, och han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
