- Project Runeberg -  Charli Johnson, svensk-amerikan : verklighetsbild ur folklifvet bland svenskarne i Vestern på 1890-talet /
224

(1909) [MARC] Author: Gustaf Malm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. En affisch.—Resan till Kansas.—En intressant dam.—En stor folksamling.—Andersons intryck.—En annan kyrka och en annan präst.—Påskafröjd.—En konstutställning och en vänlig herre.—En konsert och en grinig gnbbe.—Messiah i Lindsborg.—Ett _samtal och en bekännelse.—Brytning.—Riktigt fast

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

224
var, rent, taktmässigt och klart, ljöd nästan hemskt.
Med en stark, frisk barytonstämma återgafs detta
solo på ett beskrifvande sätt. I sanning, man kunde
inte märka hvarken trötthet eller utmattning hos
sångaren, fastän denne i öfver två timmar utan
minsta själfbesparing ansträngt så väl själs- som
kroppskrafter.
Ändtligen kommo de stora slutnumren: “Värd
igt är Lainmet" och “’Amen."
För dem, som trott att kören efter sina stora
ansträngningar skulle vara medtagen, kommo dessa
stycken som en öfverraskning och man häpnade
öfver den kraft, som ännu fanns kvar. Någon
städes hade Charli läst, att “Amen-kören" i “Mes
siah" var ansedd som en särdeles mästerlig kompo
sition. Han förstod ju ej det rent tekniska häri,
men berusades af de underbara tonmassor, som en
efter annan framvältes och åter försvann. För ho
nom förekom det som ett väldigt, öfvernaturligt
eko, kastadt mellan oändliga molnväggar, och när
det sista ”amen” förklingat i ett långt, kraftigt
adagio, kände han en längtan, djup, underbar, oför
klarlig, en längtan _ som han inte ville blifva af
med . . .
Länge stod han kvar och såg sig omkring.
Salen var snart tom; de många dörrarne hade
i hast - utöst massan och en hvar hade brådt att
komma till sitt tåg. Han såg de flämtande gas
lågorna där framme. Man släckte dem, den ena
efter den andra. Ja, släck dem gärna. Där finnes
en ljusflod, som ingen kan släcka. Han ser på de
omålade, enkla pelarne, på nakenheten, de simpla
bänkarne, och smekande följde ögat de grå vägg
arne och allt. Enkelheten hade försvunnit, naken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/charli/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free