Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. En ros och en sten.—En bjudning.—Hugg och mothugg.—Bröllop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
246
likaså, ochi Dakota och Texas milliontals acres,
som väntade på hemsökaren. Om detta blefve mera
allmänt påpekadt, så kanske arbetarefrågan komme
närmare sin lösning, om arbetaren själf kände sig
oberoende, fri från fruktan för morgondagen, för
arbetslöshet och brödbrist. Jorden afkastar ju rik
ligen, och våra närmaste behof äro så små.
Ju mera han tänkte härpå, desto mera insåg
han hvilken välsignelsebringande mission det skulle
vara. Kanske skulle han själf en dag kunna gå
in till storstäderna och med små enkla föredrag för
arbetaren antyda hvarest land är att få och hur det
skall brukas för att ge bergning och frihet från
tvånget.
Ja, när man är ung och älskar och älskas, hade
Wård sagt, då vill man så gärna göra storverk och
glömmer så lätt att de små kuggarne i de små
hjulen äro lika nödvändiga som själfva svänghjulet.
Vi behöfva hvarandra.
i * * *
Pastorns hade kommit på besök. Dels skulle
man språkas vid om att få kyrkan för bröllopet -
ja, det skulle ju mor Lina och pastor Fred ordna
om _ och dels ville Charli gärna tala om för past
orn de intryck man fått i Kansas.
Ågren, Johnsons i trea, Löfstedts och Kron
voro ju med, ty mor Lina hade tyckt att “ska vi
ha prästens på parti, så kan vi gärna bju hit några
flerl"
Carlsons voro också bjudna, men uteblefvo. Det
var väl missräkning igen, men “när dä bjudt så är
det fägnadt," sa mor Lina, och tycktes inte vara
ledsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
