Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. En ros och en sten.—En bjudning.—Hugg och mothugg.—Bröllop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
249
Kommen för sig själf var han arg. Inte visste
han att allt verkligt stort fordrar ett visst motstånd
för att ha framgång, och att småsinnet och bigot
teriet, som inte kunde bidraga på annat sätt, fått
sig anförtrodt att bibringa detta motstånd. Inte
visste han att denne lille landtpräst med sitt lilla
stickande snask, som för öfrigt var fullkomligt värde
löst hvad det åsyftade ändamålet beträfiar, på sitt
lilla vis fick äran att vara med och hjälpa till, utan
att ens själf inse det. Inte tänkte han heller på
att det rätta bevisas bäst med motsatser.
Men så kom Wård och hans kärleksfilosofi ho
nom i tankarne, och så kom Änni och hennes arm
om halsen, och så glömde han alltsammans - åt
minstone för tillfället.
Då pastor Fred sade farväl och yttrade med en
viss dubbelmening, som för öfrigt tycktes ligga sär
skildt passande för hans röst:
“När hvar och en sin syssla sköter, så går allt
väl ehvad oss möter," så kunde inte Charli hålla
tyst, utan svarade:
"Ja, det är nog sannt, men ’på frukten skolen
I känna dem,’ och det är egentligen det enda som
har värde, pastor Fred, frukten." -
Så snart Charli blef ensam, kände han nog att
han sårat, men hade han inte också själf fått
hugg? _
>|< * >1<
Det mer bröllop, ky’fkbrönop, och Änni hade
både myrtenkrona och slöja och "åränjblåsom" och
allt möjligt, och det skulle nog vara intressant att
få reda på allt det där i detalj, men det stod ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
