- Project Runeberg -  Charli Johnson, svensk-amerikan : verklighetsbild ur folklifvet bland svenskarne i Vestern på 1890-talet /
256

(1909) [MARC] Author: Gustaf Malm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Det nya hemmet.—Skydda Wården.—Slut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

256
”Ja, jag kan förstå det," sa’ Månson.
Det blef åter tyst en stund.
“Och så vill han att Änni och jag ska ha farm
en och alltihop, som det står . . och han har varit
hos lagkarl och gjort upp alltsamman på laglig väg.
. . Men jag vet inte om vi ska kunna ta emot det.
I-Ian hade allt ett mycket godt hjärta, gamle Wård."
"Jäs, om du minns en gång så sa ja att ja
önska att alla vore som han, och jag har aldrig
ändrat mig i den vägen."
Hemkommen såg Änni på Charli och den lilla
bleckládan, och hon förstod att nu kunde inte Wård
göra något själf _ och så grät hon också.
Det blef en af dessa sköna vårkvållar, då man
nästan kan höra hur lifvet spritter i hvarje fiber.
Det var varmt. Mor Lina kom och frågade hvart
Nils tagit vägen. Kron hade fått hjälpa henne med
kvällssysslorna.
Ändtligen kom Nils Månson till rätta, hvarpå
man samlades i en liten grupp ute på den stora
verandan. Förmakslampan tändes och sattes in uti
fönstret, så Charli såg att läsa. Men det gick sakta.
Det var mycket förargligt att så där i fruntimmers
närvaro ta till lipen, men det kunde ju inte på
villkor hjälpas.
“Ända se’n du kom till mig första gången har
jag värderat dig, Karl. Du kom med en hälsning
från landet där uppe, som vi båda så högt älska.
Du förstod mig, då nästan alla vändt mig ryggen,
och när du sjöng där uppe på kullen, ville jag
springa och ta dig i famn. Men jag börjar kanske
bli barnslig och närmar mig slutet. Stundom när
du spelade våra vackra hemlandstoner här nere hos
mig sprang jag ut, men det var inte af liknöjdhet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/charli/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free