Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREVET
fått säga hur hennes hjärta alltid, i alla skiften hängde fast
vid hennes beundransvärda, hennes över allt annat älskade
vän och moder.
Så långt hade hon skrivit. Brevet var färdigt, och hon
började läsa igenom det. Ja, det var tydligt och klart skrivet.
Hon hoppades, att överstinnan skulle förstå, att hon var
utan skuld, att hon var orättvist anklagad, att hon hade
rätt att hämnas.
Men då Charlotte läste igenom brevet, fäste hon sig vid
något annat. Hon såg, att hon i sitt begär att förklara sin
egen oskuld hade kommit att lämna en ofördelaktig skildring
av Karl-Artur.
Hon läste och läste och blev het i huvudet av oro. Tänk,
om hon skreve så, att översten och överstinnan komme att
vredgas på Karl-Artur!
Nyss förut hade hon varnat honom för föräldrarnas vrede,
och nu satt hon här och retade upp dem emot honom!
Hon satt och upphöjde sig själv på hans bekostnad. Hon
hade varit ädelmodig och resonlig, men om honom hade hon
talat, som om han skulle vara splitter galen.
Och detta hade hon ämnat sända till hans mor, hon, som
älskade honom! Hon hade visst varit splitter galen, hon
också.
Hade hon ämnat göra den älskade svärmodern så stor
sorg? Hade hon inte kommit ihåg hennes överseende mot
henne, Charlotte, vid deras första möte och alltsedan? Hade
hon glömt all barmhärtighet?
Hon rev det långa brevet i två stycken, och hon satte sig
att skriva ett nytt. Nu ville hon ta skulden på sig. Hon ville
rentvå Karl-Artur.
Det var ju bara rätt, att hon så gjorde. Karl-Artur var
bestämd att utföra en stor gärning i denna världen, hon
skulle vara nöjd, om hon kunde hålla allt ont fjärran ifrån
honom.
Han hade skilt sig ifrån henne, men hon hade honom
ständigt lika kär, och hon ville skydda och hjälpa honom
i dag som alltid.
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
