- Project Runeberg -  Charlotte Löwensköld /
109

(1925) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schagerström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SCHAGERSTRÖM

missnöjd med Charlottes sätt att svara honom. Men då jag
kom till Stora Sjötorp, så befanns det, att brukspatron
Schagerström var av annan mening än jag. Han tyckte, att
jag hade gammaldags åsikter och att Charlotte hade svarat
rätt. Han var så nöjd med alltsammans, att han bara tänkte
på att göra er lycka och ville skaffa dig platsen som
brukspastor vid Örtofta gruvor, där han har patronatsrätten. Det
var för att tala med dig och henne om detta förslag, som
han kom hitresande. Och härav kan du måhända förstå, att
brukspatron Schagerström lika så litet som jag hade någon
aning om att er förlovning var uppslagen. Och nu har du
hört vad jag har att säga, och nu kan du få be oss om ursäkt
för dina gemena anklagelser, min fina bror.

— Det kan inte falla mig in att misstro min ärade
farbrors ord, började Ekenstedt. Han reste sig med detsamma
och intog ett slags oratorsställning med armarna i kors över
bröstet och ryggen mot bokhyllan. Med tanke på farbrors
öppenhet och rättrådighet förstår jag nu, att Charlotte aldrig
har kunnat tänka på att ta farbror till en förtrogen i sina
skumma planer. Jag vill också ge min ärade farbror rätt
däri, att jag inte är något passande parti för Charlotte, och
om Charlotte hade, som min ärade farbror, öppet och ärligt
tillstått detta, så skulle jag visserligen ha känt en djup
smärta, men jag skulle dock ha förstått och förlåtit. Men
Charlotte har valt en annan väg. Kanske rädd att förlora
i anseende i den stora mängdens ögon, avvisar hon först
brukspatron Schagerström med stolt oegennytta. Men
naturligtvis är det inte hennes mening att därmed för alltid
skrämma bort honom. I stället låter hon mig göra
brytningen. Hon vet, att det finns en stor ömtålighet i min
karaktär, och hon begagnar sig av detta. Hon fäller
yttranden, som hon vet måste försätta mig i ursinne. Hon
når också sitt mål. Jag bryter med henne, och nu anser hon
sig ha spelet vunnet. På mig ämnar hon kasta all skuld.
På mig ämnar hon välta min ärade farbrors liksom alla
människors vrede. Jag bryter med henne, som nyss för min
skull har tillbakavisat ett storartat anbud. Jag bryter med
henne, som i fem års tid har väntat på mig. Vem kan undra

109

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/charlowe/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free