- Project Runeberg -  Charlotte Löwensköld /
135

(1925) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyckans gunstling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LYCKANS GUNSTLING

LYCKANS GUNSTLING.

Rike Schagerström var alldeles viss om att han aldrig
skulle ha blivit annat än en tölp och en lymmel, om
han inte genom hela sin ungdom hade följts av en
besynnerlig lycka.

Han, som var son till rika och framstående föräldrar,
kunde ju ha fått växa upp i behaglig vällevnad. Han kunde
ha fått sova var natt i en mjuk säng, kunde ha fått gå i fina
kläder och ätit riklig och vällagad mat, han som syskonen.
Men det skulle han inte ha tålt vid. Inte med de anlag, som
han hade inombords. Det förstod han själv bättre än någon
annan.

Men så hade han haft den stora lyckan att vara ful och
otymplig. Föräldrarna och framför allt modern hade inte
kunnat tåla honom. De kunde inte förstå varifrån de hade
fått detta barnet med det stora huvudet, den korta halsen
och den tjocka kroppen. De var själva vackra och ståtliga
människor, och alla deras andra barn var sköna som änglar.
Den där Gustav föreföll dem som en riktig bortbyting, och
som en sådan blev han också behandlad.

Det hade nog inte varit så roligt att vara hatkyckling.
Schagerström ville gärna medge, att det mången gång hade
känts bittert, men så snart som han kommit till mogen ålder,
hade han räknat allt det där som en stor välgärning. Om
han hade fått höra var dag av modern, att hon älskade
honom, och om han liksom bröderna hade haft fickorna
fulla av pengar, då hade han gått förlorad. Med detta ville
han visst inte säga, att inte syskonen hade blivit rara och
präktiga människor. De hade kanske haft bättre karaktärer,
de, ifrån början, så att de hade kunnat tåla vid lyckan.
Men det skulle inte ha dugt för honom.

Att han hade haft så svårt för latinet, att han hade blivit
kvarsittare i alla skolklasser, det räknade han naturligtvis

135

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/charlowe/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free