- Project Runeberg -  Charlotte Löwensköld /
151

(1925) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARVET

göra? Börjesson går på jakt, han, som du ser, med allt sitt
folk. Jag undrar inte på honom.

Schagerström blev ännu en smula rödare.

— Står smedjan också? frågade han.

— Det är jag viss om. Smederna är ute som drevfolk.
Men vad angår det där dig? Du ska ju skänka bort
alltsammans.

— Ja visst, sade Schagerström helt undfallande. Det
angår mig inte alls.

— Det är de fina herrarna i Frimurarbamhusets styrelse,
som ska ta itu med det här och inte du, sade
bruksbok-hållarn.

— Ja visst, sade Schagerström återigen.

— Bryr du dig om att gå in? frågade herr Nyman och
gick fram mot boningshuset. Du förstår, att här har varit
tidig frukost i dag, då jägarna drog åstad. Fruntimmer och
tjänstflickor sover ut efter mödorna.

— Du behöver inte väcka dem, sade Schagerström. Jag
reser genast.

— Hallå! ropade herr Nyman i detsamma. Se dit, se dit!
Man hörde ett skott smälla av. Från parkhållet kom en

älg framstörtande. Den var träffad, men fortsatte sin flykt.
Ena frambenet hängde förlamat och släpade och slängde,
medan djuret skumpade åstad på de tre andra.

Ögonblicket därefter skyndade en av jägarna fram ur
parken. Han siktade och fällde djuret med ett välriktat skott.
Älgtjuren störtade stönande till marken bara ett par steg
från Schagerström.

Skytten närmade sig långsamt och liksom tvekande. Det
var en lång man med mycket god hållning.

— Det är kapten Hammarberg, upplyste herr Nyman.
Schagerström lyfte ögonen och såg skarpt på den långe

jägaren. Han kände igen honom genast. Det var den där
samme rödlätte, ljushårige officern, som hade en så underbar
makt över kvinnorna, som de alla tyckte om, fastän de väl
visste, att han var en lymmel, en skurk kunde man nästan
säga. Schagerström skulle aldrig glömma hur den karlen
hade försökt ställa sig in hos Disa Landberg, då hon ännu

151

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/charlowe/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free