Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LYSNING
Han sade detta med en sådan uppriktig övertygelse, att
skymten av ett leende visade sig i Charlottes ansikte.
— Alltifrån första gången jag såg fröken i
prostgårdsbänken i kyrkan, har jag velat hjälpa er och göra er lycka,
men jag har bara bringat sorg och lidande.
Det lilla leendet var redan försvunnet. Charlotte satt
blek och stilla med hängande armar. De stirrande ögonen
tycktes inte kunna se annat än den förskräckliga olycka, som
han hade dragit över henne.
— Jag ger härmed fröken Löwensköld min uttryckliga
tillåtelse att nästa söndag inställa lysningen, sade
Schager-ström. Fröken vet, att en lysning inte har någon laglig kraft,
förrän den har avkunnats tre söndagar å rad från samma
predikstol.
Charlotte rörde litet på ena handen liksom för att säga,
att det där medgivandet numera inte hade någon betydelse.
Hennes anseende var förstört och kunde inte räddas.
— Och jag lovar fröken Löwensköld att inte träda i er
väg, förrän ni själv kallar mig.
Han gick mot dörren. Dock var det ännu en sak, som han
ville säga henne. Den fordrade likväl mer sj älvövervinnelse
än något av det andra.
— Jag vill tillägga, sade han, att jag börjar förstå fröken
Löwensköld. Jag har en smula undrat över att ni så högt
kunde älska unge Ekenstedt och att ni för hans skull har
utsatt er för allt detta förtal, all denna förföljelse, för jag
begriper ju, att ni endast tänker på honom. Men i dag,
sedan jag har hört honom predika, förstår jag, att han måste
skyddas. Han är ämnad till något stort.
Han fick sin belöning. Hon gav honom en blick. Hon fick
litet färg på kinderna.
— Tack! sade hon. Tack för att brukspatron förstår!
Därpå sjönk hon åter ner i hopplöshet. Det fanns
ingenting vidare för honom att göra. Han bugade sig djupt och
begav sig ut ur rummet.
18. — Lagerlöf, Löwensk. ringen — Charl. Löwensk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
