Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fattigauktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHARLOTTE LÖWEiN SKÖLD
När de två fröknarna från Holma hade kommit in i
sockenstugan, hade auktionen nyss börjat. På en bänk långt
framme i rummet hade de fattiga barnen suttit, den äldsta
systern i mitten med treåringen på knäet, de andra
runtomkring henne. De hade inte klagat högt, bara en stilla,
oavlåtlig jämmer hade hörts från deras håll. Så trasiga och
svultna, som de satt där^ måste man tänka, att de knappast
kunde få det värre, än de redan hade det, men vad som nu
förestod dem, föreföll dem tydligen som höjden av elände.
Runtomkring rummets väggar hade suttit fattigt småfolk,
såsom man ju hade kunnat vänta på en dylik auktion. Endast
framme vid ordförandebordet hade man sett några av de
styrande, ett par hemmansägare och ett par bergsmän, som
hade fått i uppdrag att tillse, att auktionen förrättades med
ordning och att barnen överlämnades till hyggligt och
välkänt folk.
Det äldsta av barnen, en mager och gänglig pojke, stod
på bordet, utställd till allmänt beskådande. Den utbjudande
höll på att prisa hans förmåga som vallpojke och
vedhuggare, och en kvinna, mycket fattig efter kläderna att
döma, hade närmat sig för att bättre kunna se vad han
dugde till.
Längre hade man inte hunnit, då dörren gick upp och
Karl-Artur Ekenstedt kom in. Han hade stannat på tröskeln
och sett sig om i rummet, därpå hade han höjt armarna
mot himlen och ropat:
— O min Gud, vänd bort dina blickar ifrån oss! Se inte
vad som här försiggår!
Sedan hade han gått fram till de myndiga männen vid
ordförandebordet.
— Jag ber er, mina medkristna, hade han sagt, gör inte
så stor synd! Låt oss inte sälja bort människor till träldom!
Alla närvarande hade blivit mycket bestörta över hans
uppträdande. Den fattiga kvinnan hade snabbt dragit sig
tillbaka från bordet ner mot dörren. De styrande bönderna
flyttade sig litet generade fram och åter på bänken. Det hade
dock sett ut, som om det snarare var prästens otillbörliga
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
