- Project Runeberg -  Charlotte Löwensköld /
201

(1925) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domprostinnans begravning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DOMPROSTINNANS BEGRAVNING

Han avbröt sig hastigt. Den ena dottern stod på tröskeln
och tittade oroligt inåt rummet.

— Vad står på, Jaquette? Är hon sämre?

— Nej, nej, söta far, inte alls. Men söta mor frågar efter
Karl-Artur.

— Jag trodde, att han var kvar inne hos söta mor. sade
översten.

— Han har inte varit där på länge, söta far. Han var med
och bar in söta mor. Sedan har vi inte sett till honom.

— Gå och se efter på hans rum! sade översten. Han har
säkert gått dit opp för att lägga av högtidsstassen.

— Ja, det ska jag göra, söta far.

Hon trippade bort, och översten vände sig till
Schager-ström.

— Var var det jag slutade, brukspatron?

— Översten sa, att ni här i Karlstad...

— Ja visst, ja. Jo, jag ville säga, att vi här i Karlstad,
vi var från första stund övertygade, att Karl-Artur hade
gjort ett misstag. Min hustru reste till Korskyrka för att
undersöka hur saken förhöll sig, och hon fann, att det hela
måste vara...

Han avbröt sig ännu en gång. Fru Arcker, den gifta
dottern, visade sig i dörren.

— Söta far har väl inte sett till Karl-Artur? Söta mor
frågar efter honom och får ingen ro.

— Låt mig få tala ett par ord med Modig! sade översten.

Den unga frun försvann, men nu hade inte översten ro

att ägna sig åt Schagerström. Han gick fram och tillbaka
på golvet, ända tills hans kalfaktor kom in.

— Vet Modig om den där dalkullan är kvar i köket?

— Gud bevare översten! Hon kom ut här ur rummen
stortjutande. Hon stannade inte ett ögonblick, utan gav sig
i väg genast.

— Och pojken? ... Jag menar magister Ekenstedt?

— Han kom ut i köket en stund efteråt och frågte efter’na.
När han hörde, att hon var borta, begav han också sig ut
på gatan.

— Modig ska genast ge sig i väg inåt staden och söka

201

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/charlowe/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free